Juletid...

Så mycket att vara tacksam över...

familjen samlad maten god och mys på hög nivå.

Kan det bli bättre? som någon skrev.

Vår julafton blev nästan som vanligt fast nu märker man att åren har gått.

Nu står inte barnens farmor i köket och ordnar och donar inför jullunchen. 

I år fick hon ge mig instruktioner om hur det skulle vara 

och så fick jag vara hennes händer. 

Svägerskan hade varit väldigt duktig och hjälpt till med alla förberedelser. 

Mannen i mitt liv fick hämta hem sin far från 

"parken" (ålderdomshemmet i byn).

Efter den första omgången mat 

var det dags att hämta dotter och barnbarn vid tåget.

När Kalle Anka med vänner hade önskat God Jul blev det kaffe och sedan en skön promenad i det sköna vintervädret. Så småningom blev det några julklappar också. Innan svärfar  åkte tillbaka till "parken" läste vi julevangeliet och sjöng favoriten "Blott en dag". När vi kom hem till vårt hus tände jag ljusen för att få julafton hemma också. Vi hade en skön stund men oj vad trött jag var. Är det julförberedelserna och all förväntan som tar ut sin rätt eller är det något annat? I år kan jag i alla fall inte skylla på jobbet. Kan det vara mörkret? 

Juldagen började med julotta och sedan kyrkkaffe med grannar. Kl 14 serverades julmat  á la Sjövägen med hela familjen samlad. När de marinerade apelsinerna, gräddrisgröten och kaffet var avnjutet  kom ett besök från 

"Tyskland" (?)  med paket och överraskningar.

Just nu passar jag på att skriva detta när det fnittras i en säng med två små tjejer. Det är inte lätt att sova skavfötters. Storebror ska sova på madrassen den här gången

Imorgon ska vi sova.... och bada.

God fortsättning på julen kära läsare!